jag är hungrig jag vill äta

jag är svullen kan inte äta 

:(

jag vet jag säger som jag gör...

Jag menar de också

Men jag önskar ändå du kunnd förstå

att det kan faktiskt vara vi två

Jag är den största idiotiska lögnaren som finns !

även fast jag är väldigt dålig på att ljuga, för vad det än gäller så börjar jag skratta eller få värsta leendet om jag ljuger. Men tyvärr kan jag inte få eller göra de när jag säger jag fortfarande älskar dig. och de gör mig till en hemsk meniska :/

Vet inte vad jag ska göra.

Allt känns bara så deprimerande, å så sorgligt. Känner mig bara så ensam och övergiven på något sätt. Jag saknar dom tiderna i Falkenberg med mina vänner. Med dom vännerna som inte längre finns kvar i mitt liv. Men ändå saknar jag de, saknar mina socker söta sötisar som jag har kvar som jag älskar mer än vad som går å beskriva med ord ( ni vet vilka ni 3 är) . Vill kunna vara mer med dom mer än vad jag är. Men de går inte tyvärr. Har länge funderat på att flytta till falkenberg igen å börja om, men efter som jag ha de så bara här i Lund som jag ha de så vill jag inte de. Men ändå finns de något inom mig som säger jag ska göra de. Men jag vet inte ! kommer nog aldrig fåde som jag vill , å de vet jag inte hur jag vill !!

säg inte saker du inte menar . . .

För jag pallar inte med att höra er ljuga längre. . .

Eller era löjliga ursäkter som inte ens går ihop . . . .

Slutta bara upp . . . .

För jag ger snart upp hoppet om er . . . .

Om ni inte fattar att facbook å Bildagbken bara är en lek . . .

Men okej de är lungt. . . .

Jag har faktiskt vänner som kan skilja på de verkliga livet och de i din dator skrivet med text som bara ären blufff......

Börjar tänka tanken

att en gång i livet har jag sakt tre stora ord till dig

Jag ville ha dig men fick dissen av dig

och jag är rädd att de ska hända igen

Jag har alldrig glömmt dig . . .

Har aldtid haft tanken på dig . . .

de var länge sen. . .

men Jag älskar fortfarande dig

och de failar för mig:/

Jag vill beskriva med ord hur jag saknar mitt liv i Falkenberg, men de går inte. För innerst inne saknar jag de faktiskt även fast de är svårt att förstå.

För ca 1 år sen, var mitt liv Caos och jag märkte de inte själv fören jag flyttade. Jag bodde i Falkenberg i en lägenhet med min kusin, jag sket i skolan för jag inte pallade och skulle hoppa av (som jag gjorde senare). Det ända jag gjorde under 6 månaders tid var och spendera dagarna med mina kompisar. Vi shoppade, flummade och hade bara kul hela tiden, fatta hela tiden 7 dagar i veckan i 6 månader. Tro vad ni vill men så var de. Hade inget bättre för mig. Festade väldigt mycket också. Jag var den människan då som alla utnyttjade för jag hade svårt att säga nej, men inget jag märkte då.

Såklart alla vill ha ett sånt liv umgås med kompisar och ha kul vill väll alla, å hela tiden de är ju ännu mer underbart, men när man har levt de märker man att de är visst inget att ha. Jag vet inte varför, men man tröttnar. På att inte ha något vettigt att göra. Kommer på att det måste ha ett slut någon gång, när kompisarna dissar än för att dom måste till skolan eller jobbet annan stans. De är då man inser att detta bara var en paus i livet och man måste starta de igen. Man inser att man sitter fast någon stans och man vet inte var, och det finns för många vägar att välja så man står kvar istället. Men tiden kommer då man måste välja, men man hoppas ändå lite att man ska slippa de för man inte vet vart man ska gå.

Det fans helt fantastiskt underbara stunder då den tiden, men även stunder då jag hellre hade varit någon helt annan stans. Försökte en gång fly från allt, ta mitt liv ifrån mig. Går inte in på detaljer men ni fattar. Ni kan nästan fatta hur hemskt det egentligen var då om jag försöker något sådant. För i vanliga fall är jag den ”positivaste människan som finns” säger alla. De var bara hemska. Men stunderna då solen sken, hjärtat dunkade och alla kompisar älskade än. De var då jag älskade mitt liv.

Men när tiderna var över å jag flyttade till lund. Förändrades allt, vänner dissde mig, pengarna tog slut. Allt var rörigt. Och även i tsaden blev allt bara strul. Och allt värkade vara mitt fel, de var såklart mitt fel. För om jag inte skulle flyttat skulle  allt fortfarande vara som vanligt, men de är de inte. Posetivt eller negativt vet jag inte. Men för mog posetivt.

För Lund räddade mitt liv, hjälpte mig å hitta rätt. Hjälpte mig att välja rätt väg.

Såklart ska välja hundratals vägar till i livet, men för stunden var Lund det bästa som kunnde hända  mig..

Och skulle aldrig, inte ens för mitt liv byta bort de jag har här !!Saker kan vara svåra här med men finns inget som Falkenberg. Som sagt Lund räddade mitt liv, och vänner de ska ni vara glada för. Jag har nya vänner , nytt liv och jag kan inte vara gladare.

Den posetiva jag är tillbaka !

Bra text eller?

3 dagar tills helvetet fryser till is. . .

Min mamma sa igår att jag ska ha kalas och att hon bjuder på mat bara jag får en fin present :D

Haha x) Vill bara säga de med att igår hade jag en trevlig dag med Mimmie, och en fin filmtittning (Linus,Erik, jag och mimmi tittade) . .

Ska jag vara ärlig så längtar jag faktiskt till Tisdag, inte för att det är min födelsedag utan mer för att jag får 250.- då å göra åt med. Vet inte om jag ska lägga dom på busskortet så jag kan åka till skolan eller på mat så jag överlever. Mat är väl ändå det bästa, men får ju mat i skolan å de klarar jag mi på juh.? elelr? ja vi får väl se.

Och även om jag fyller på busskortet kan jag åka till någon kompis så jag slipper vara själv på min födelsedag.